måndag 12 maj 2008

Rufus - utbrytarkung!

Hejsan!

Jag har inte skrivit på länge nu. Har inte tid. Har fullt upp med att g´loppa runt i full fart, plaska i bäcken i ravinen, beta det späda vårgräset och framför allt ligga som en dö hund på golvet. Det är ju sååå varmt ute!

I söndags var jag på Restaurang. Den hette Wanbo Herrgård och ligger i Smedjebacken. Jag och Orvar och Ylva åkte dit. När vi kom dit så träffade vi hussemor och hussefar och hussemorfar. Det var superkul!
Men så när vi skulle in och äta så stängde de in mig i bilen??! Jag förstod ingenting. Vi skulle ju gå på restaurang och äta jippo med sås!
Så när de andra gått in och lämnat mig alldeles ensam och synd om så ställde jag mig med framtassarna mot burgallret, och sköt ut halva buren genom bakluckan som var öppen. Sen kröp jag ner undertill och så var jag fri!
Så jag travade iväg efter de andra och gick in på restaurangen. Där hittade jag dem i foajén. Jag blev superglad!
Ojoj vad knasigt förvånade de såg ut. De kanske inte visste att jag skulle äta jippo med sås.

Men sen blev det inge kul alls. För då tag Orvar tag i mitt halsband och så gick han ut till bilen med mig igen. Då blev jag sur som ett bär!

Nu är Orvar och Ylva skyldig mig ett restaurangbesök!


Det är skönt att bada!
Ylva säger att det är mina labradorgener. Jag tror det är att vatten är kuligt!








Stolt, trygg och snygg!










Jag håller koll medan Ylva ligger som en dö sill på gräset.









När man varit ute på äventyr är det bråttom hem!









Ha det bra alla vänner!
Glöm inte att våren är en tid för plask i bäckar och rulla runt i grönt gräs och njuta av solen!

/Rufus Hundini

måndag 17 mars 2008

Oj, nu har jag varit med om en del!

Häromdagen var jag med husse på hans "jobb". Vi satt mest i en bil och sov, fast det verkade mest vara jag som sov. Hussen läste i nån bok och ibland pratade han med skumma typer som åkte in med lastbilar! Det var busenkelt. Jag vaktade staketet ibland och nosa på saker och så. Man måste kolla så att det inte är en bomb nånstans på marken!! Ojoj!! När jag var som mest upptagen med att vakta så kom det en grävmaskin!! Den såg jätterolig ut! Det var liksom en grävpryl fram och en bak, och så satt man i mitten och styrde alltihop. Jag måste nog ha en grävmaskin. Det vore superpraktikst att ha i trägårn'. Då skulle man kunna gräva en hemlig gång under det tråkiga staketet så att jag kan leka med Castor, moa, mimmi, elvis och alla andra kompisar när jag ville! När man inte gräver så skulle man ju mest kunna åka runt och titta på saker med den. Man kan nog gräva fram en hel del jippon om man hade en sån!! Å tänk vad mycket sås man skulle kunna ha i den stora skopan där framme! Eller kanske grisöron! eller bådeoch! Superbra ide, en sån ska jag skaffa!

I helgen var vi och hälsade på Mats ute i Ornäs. Det var kul, men visste ni att katterna där har en hel övervåning bara för sig själva? Och ingen vågar gå upp dit för katter är så vassa på vantarna! Jag tycker det verkar orättvist att de ska få en hel våning för sig själva faktikst.

Nu har jag varit i Ludvika i två nätter, och det har varit lika roligt som vanligt! Hussemor är en sån hurtbulle och vi brukar göra långa promenader och nu senast sprang vi jättelångt! OCh så fick jag äta ägg, och jag var jätteduktig på att inte äta upp ägget på en gång utan väntade tills jag fick! Det bästa var nog dock att jag fick bloppa på katten majja! Hon är så snäll när hon inte är dum, och så är hon så mjuk och fin!

Nu har vi precis kommit hem, och så fort jag skrivit klart det här så ska jag krypa upp i sängen med min älskade matte och husse!

Husse ska hjälpa mig med kameran sen så att jag kan lägga upp några bilder här, så ni får väl komma tillbaka senare och titta då!

Hejhej!

lördag 8 mars 2008

Stort äventyr!

Hej igen!
Jag måste berätta om att jag nästan höll på att ramla i en flod idag!
Jag och Ylva var och gick i ravinen, och det var massor med snö på marken. Men plötsligt var marken inte mark mer, utan is. Den när tunna varianten som inte bär stora, starka hundar som jag. Så isen brast och jag plumsade i! Fast som tur var nådde bara vattnet mig upp till magen. Ylva sa att det inte alls kallas flod, utan bäck. Men jag tror jag vet lite bättre än henne om floder och sånt. Och om pinnar och bollar och ben!

Först blev jag alldeles förvånad och stod blickstilla. Sen försökte jag ta ett steg mot land, men då brast isen igen. Då tog jag ett jättehopp och kom upp ur vattnet! Sen blev det alldeles spralligt i hela min kropp, så jag fick lov att g´loppa runt hur mycket som helst en stund!
Ylva bestämde att vi skulle vända och gå hem. Hon pratade om nedkylning och förkylningar, men jag lyssnade inte så noga.

När vi kom hem hoppade jag i badkaret alldeles själv. Sen fick jag ett litet bad med Skum! Det var riktigt skönt att bli duschad, och skum är ju nästan min favoritmat! (förutom sås och kattmat!)
När jag badat klart torkade Ylva mig och så fick jag ta på mig min badrock som Mattemor sydde åt mig i julklapp.
Nu ska jag strax lägga mig på sängen som en k´nelbulle och sova. Det tar på krafterna att ramla i floder.

Tills vi hörs igen, Var rädda om varandra akta er för lömska isar!
/Kung Rufsu - rescue dog
Ungefär här ramlade jag i!

Man blir tröstig efter äventyr!
Nu hade jag verkligen badat nog för idag!


Nybadad och fin! Och en aning trutt.

torsdag 6 mars 2008

Ojoj vilken dag!


Nu var det dax att skriva lite igen. För några dagar sen var jag och Orvar och Ylva ute på promenad, och då gick vi för att hälsa på Kula Tjejen!
Hon var precis lika kul som hon brukar! Det bästa med henne är att hon aldrig blir arg. Jag pussade henne i ansiktet, hoppade upp och tuggade på hennes hår, bet henne i fingrarna och jackan... nästan hur mycket som helst. Sånt är nästan det kulaste jag vet!
Sen såg jag de fula blommorna de hade i rabatten utan för Kula Tjejens jobb (Ylvas anm; Borlänge Energi). Så dem bet jag av. Kula Tjejen sa att blommorna skulle stå där och vara vinterfina. Men jag tycker mest de var vintergoda.

Igår skulle jag och Ylva ut på en promenad. Vi skulle gå ner i Ravinen och g´loppa på fotbollsplanen. Men vi hann bara till Rivningstomten, och där var Malte och Moa och Elvis och Maja. (Maja är en storpudel och ingen katt... konstigt!)
Så jag stannade där för att leka med dem. Malte är en liten vit och ganska vass hund som jag är lite rädd för. Han brukar ställa sig med framtassarna på min rygg, och så skäller han på mig. Inge kul!
Moa är mindre än Malte, och brun. Hon är så söt, men lite bjäbbig.
Maja är 8 år och nästan lika stor som jag. Hon är kul ibland, men ibland blir hon en tråkig tant som bara vill gå runt och titta, och inte alls leka med bollar och pinnar och borstar. Men då är det kul att retas med henne. Jag buffar till henne med nosen på halsen massor med gånger tills det blir fart på henne! ( :
Men roligast av alla är Elvis. Han är lika gammal som jag, men mycket mindre. Han är en liten pudel. Vi jagar varandra, brottas och busar. Jag är snabbast och starkast, men ibland låter jag Elvis komma ifatt mig så att vi kan ha dragkamp.
Vi lekte lääänge, men sen sa tråk-Ylva att jag var trött och behövde sova. Jag var inte alls trött!
Och jag ville inte alls gå hem!!

På kvällen skulle vi gå ut på en kvällspromenad. Som vanligt gick vi mot Rivningstomten och Ylva sa åt mig att stanna för att hon skulle släppa loss mig. Men hon såg inte vad jag såg... en bit bort var Maja och Elvis!!
Jag sa inget till henne, utan låtsades som ingenting. Hihi!
Men så fort hon släppt loss mig sprang jag raka vägen fram till dem! Ylva såg sååå förvånad ut! ( :

Sen lekte vi igen. Jag hittade en fotboll, och Elvis jagade mig. Åh vad jag var lycklig! Maja var lite kul, hon ville leka lite med mig. Elvis och Majas Människa kastade bollen massor med gånger. Ylva kastar aldrig bollar! Hon är tråkig!
Sen sa Ylva att vi skulle gå hem. Jag ville inte, så jag satte mig ner. Men hon vann! / :
När vi kom hem var jag kanske en aning trött...
La mig på sängen och snurrade ihop mig till en k´nelbulle.

Ha det bra och glöm inte att alla behöver vi en boll då och då!
/Kung Rufus - störst och snabbast!


Jag och Maja och Elvis, och Gamla Labben,

fredag 22 februari 2008

En kattstudie!

Jag har studerat dessa katter ett tag nu, och kommit fram till några saker. På avstånd ser katterna jättesnälla och mjuka ut, och man vill gärna nosa på dom och leka. Se bilden nedan:


När man däremot kommer närmare, så ändrar dom karaktär och blir livsfarliga monster som livnär sig på vovvenäsor!



Jag är för tillfället i Ludvika med Husse. Vi skulle egentligen ha varit i hemma, men husses bil (det är den där saken där ett av mina rum åker längst bak i) gick sönder så vi blev kvar här. Det är ok dock, för igår fick jag jågurt av Bengt (hussefar) och det var jättegott. På kvällen fick jag ris med köttbitar och SÅS! Woho! Jag visste väl att det fanns nån bra anledning att åka hit! Jag fick även träffa ey-lad-chap (Dvs. Chris. Orvars Anm.). Det var roligt, men han pratar konstigt.

Idag har jag jobbat på reklambyrå. Vi har hämtat en "ljuslåda", fast jag tycker mest den var blå. Jag fick åka lastbil och det var roligt först för man såg så mycket eftersom vi satt så högt, men sen blev jag trött och så la jag mig på sätet och sov istället. Innan vi gjorde det så sprang vi runt lite på det där skutthamn igen, och det var rolgit fast det blåste jättemycket så det blev lite kallt åt tassarna. Om jag hade ett segel skulle jag kunna skutta jättelångt!

torsdag 7 februari 2008

DET ÄR SÅ KUL MED SNÖ!



För några dagar sedan var jag och Orvar i Ludvika, och då var vi på en badplats som hette Skutthamn eller nått, och det var jätteroligt! Det fanns snö, massor med snö!

måndag 21 januari 2008

Visste ni att man kan äta hus?

Hejhopp!

Sitter på Arvids (hussens lillebror) dator och skriver ikväll. Han sover, och jag är tyst som en smygninja!

Idag gick jag och Orvar upp i lagom tid och lastade in oss i bilen för att åka till Ludvika och hälsa på. Jag satt på min plats i skuffen och nynnade på den där "whoop whoop" låten som Orvar spelar hela tiden. Jag tycker det lät ganska bra.

Det var J Ä T T E R O L I G T att hälsa på hussemor & hussefar! Jag blev så vild att jag var tvungen att rallyg'loppa runt supermycket för att visa alla hur roligt det var!

Sist jag var där så bjöd dessutom Bengt på goda köttbitar med SÅS på! SÅS! Det måste vara det bästa som finns med sås. Det är liksom som mat som är jättegod och så är den liksom lite rinnig så den är enkel att äta! Jag tror att jipposås är det bästa i hela världen. Jag ska göra mitt bästa för att få mer sås.

Efter att vi hade visat alla hur kul det var att hälsa på så gick vi ut på en lång promenad. Vi gick till ett ställe som hette paddlarklubben. Jag tror att det har nått med ankor att göra, eller kanske daddlar.

Det var spännande och jag fick gå lös. Jag var jätteduktig och höll mig inom 200 meter från Orvar hela tiden nästan! Det var så mycket att nosa på! Och så fanns det en stor sjö som det inte var is på, den såg ganska blöt ut.

När vi kom hem så hadde hussemor ochså kommit hem och hade gjort mat. Jag fick smaka paprika och spaghetti. Det var namnam. Vivianne är snäll, för av henne får man smörgåsar och paprika. Det bästa kom dock lite senare.

Jag fick ett hus! Det var litet, brunt och så var det vita dekorationer på det. Först tänkt jag inte äta upp det eftersom det kanske bodde en kycklig i det, men sen såg jag att det inte gjorde det så då tog jag en mumsbit. Det supergott! Fast det var lite konstigt att äta ett hus. Jag bor ju i ett sånt! Jag måste nog provsmaka vårt hus när jag kommer hem igen, ifall det också är jättegott. Fast Orvar sa att då får man inte äta för mycket, för då blir det kallt och så regnar det in! Det lät ju inte så jättebra med kallt. Jag tycker mer om när det är varmt och skönt så att man kan ligga helt utspärrad över hela sängen.

Efter att ha ätit upp ett helt hus så blev jag såklart lite trutt och var tvungen att lägga mig i hallen och vila lite. Sen skulle orvar åka till Grängesberg och då fick inte jag följa med. Det gjorde dock inget, för jag ville minsann inte alls åka dit! Om man uinte åker dit så är det mycket större chans att man får sås, för i grängesberg finns det nog bara stenar, det hör man ju liksom på namnet.

Jaja, nu ska jag nog sova lite så att jag orkar väcka med allt kul jag måste göra. I morgon så ska vi åka hem till Borlänge igen, och så ska jag berätta om allt för Ylva så att hon förstår hur roligt det är så att hon också förljer med dit och så kanske hon också kan följa med och äta sås! Jag saknar henne ganska mycket. Förstår inte varför hon måste sitta på en våg hela dagarna för.